full screen background image

Stamtafla öfver Adeliga Ätten Goës

Originalet till ättartavlorna är skrivna av min farfarsfar Carl Fredrik Henrik Goës i slutet av 1800-talet. De är delvis kopior efter ättelängd undertecknad av Axel Fredrik Goës när han var 39 år, d v s 1763. De fyra översiktena kan ses i nedanstående ättartavlor

Ättartavla 1___ Ättartavla 2___ Ättartavla 3___ Ättartavla 4

Utdrag ur Ättartavla 1

Denna ätt härstammar från Portugal, der den berömde och lärde Dominianus a Goës lefde på 1500-talet, därifrån ätten sedemera är kommen till Nederland, Tyskland, Italien, Curland och Sverige. Den store statsmannen Cardinalen Johannes von Goës var även av denna ätt och dog i Rom 1696 den 19 Oktober. Hvilkens broders son var Grevfe Johan Petter Goës verkelig Kejserlig Geheimeråd mm och minister till Badiska fredskongressen, som dog 1716.
Andra åter leda denna ätt från Westphalen och stiftet Osnabrygg samt huset Goës vid Augen i Ostland, hvilket Wiliske Goës anno 1630 innehade. Tvänne av denna slägt kommer sedan till Curland, Otto Goës, som blef Tyska Ordens Comthur på Golldingen och Eberhard Goës, vilken af Härmastaben Grettenberg fick förläning på adeliga gods.
En Gerdt Goës var 1438 Riddare och Otto Goës från Dausbenschen skulle 1605 ställa 3 hästar till rusttjenster. Otto Goës, hvilken på nyssberörda sätt uppgaf sin härkomst, blef 1620 intagen bland Ridderskapet i Curland.

Släkten Goës kännetecknas i sitt vapen av Stenbockens horn.



Till höger kan vi se ett frimärke med Damanius porträtt.
Nedan syns boken, som beskriver LAPPSKA FOLKETS NÖD.

Säktens anfader är Damianus a Goës.

År 1902 firades i Portugal fyrahundraårsminnet av Goës födelse, som alltså skedde 1502. Sin ungdom tillbragte han på den yttersta av öarna i Azorerna, Corvo, där han tillhörde hovet hos Konung Manuel. Större delen av sitt liv utförde Goës omfattande resor i Europa på order av sin Konung. Riskabla resor bla till Holland, Holstein, Danmark, Polen. Han lär ha träffat bl a Martin Luther vid sitt besök i Wittenberg. Dessa resor hade som syfte, upplever jag, att vid de olika hoven påverka den maktpolitiska utveckling i för Portugal gynnsam riktning. Han författade åtskilliga rapporter från dessa resor

För oss Svenska släktingar är han mest känd för sin resa till Lappland som han berättade om i en skrift, som senare blivit utgiven i Sverige. Han beskriver lapparna bl a så här: "De hålla äktenskapet i helgd och äro ytterligt svartsjuka. De känna så mäktiga besvärjelser, att de, många andra underliga ting att förtiga, kunna bringa fartyg att stanna midt i deras lopp, så att de starkaste vindar ej kunna rubba dem ur stället. Enda botemedlet mot slik illfundighet är att bestryka skeppens däck och roddarbänkar med jungfrurs träck, för hvilket dessa onda andar, efter hvad jag erfarit af befolkningen, af naturen hafva afsky." (Kommentar: Jag tror den käre gamle Damianus blev utsatt för ett skämt av de "sluga" samerna.)

Hans lefnadstecknare berättar "att Goës som botgörare inspärrades i klostret Batalha. Han begrovs den 30 januari 1574 i det grafhvalv, som han åt sig tillredt i kyrkan Nossa Senhora da Varzea i Alemquer."

En priviligierad adel

Det verkar som de första Goës släktingarna, som kom till Sverige var oerhört priviligierade. Citat ur skriften Sveriges Bebyggelse, Landsbygden: "Fyra gårdar voro vid denna tid (1660 - 1670) adelsgods, nämligen Stubbelycke, Wiö kvarn, Birkegården och Gagnekulla. Ägare var kommendanten i Kristianopel, välborne herr Anders Granatenlod. År 1672 köptes detta adelsgods jämte 20 hela byar från Flaken till Offamåla, av Överstlöjtnant Goës. Socknen kallades vid denna tid Råby" (numera Rödeby). Det var Casper Goës, som omnämndes och om honom kan man läsa i nästa kolumn:

Vad kan man då lära av denna drapa? Jo, förr var adeln belönad med privilegier och gods och kapital. Idag är det en annan klassindelning, men lika orättfärdig. Kapitalets drängar, de välavlönade direktörerna och styrelsordförandena drar i genomsnitt in 54 gånger så mycket som en industriarbetare! Tar det aldrig slut med ojämlikheten? Den rikaste procenten har tillsammans mer tillgångar än resten av världen, enligt biståndsorganisationen Oxfam. Skillnaden mellan de fattiga och rika eskalerar snabbare och snabbare. Hela samhällssystemet är skit och baserat på kapitalism. Men socialism och kommunism är inte mycket bättre. Sverige på 50 - 70-talet var bra och jämlikt men vi har vandrat bort därifrån - en lång sträcka. Med alla klimathot är det dags för ett annat ekonomiskt system -

och det brådskar!



Casper Goës, natural. Goës, född 1632. Kapten vid överste von Essens regemente. Fick ett kompani dragoner i Blekinge under överste Georg Sperling 1659-08-11. Kapten vid Skåne– Bohus–Jämtlands dragonregemente 1661–1670 och vid Skåne-Bohusläns dragonregemente 1671–16751. Natural. svensk adelsman 1672 jämte sina bröder Magnus, Edvard och Nikolaus (introd. s. å. under nr 812). Major vid Bohusläns dragonregemente 1675-05-11, kommendant i Halmstad 1676-06-00. Överstelöjtnant vid skånska dragonskvadronen 1677. Död barnlös s. å. 4/7 i slaget vid Landskrona och begraven i Transeheska familjegraven i Vaksala kyrka, Uppsala län, varest hans vapen varit uppsatt, samt slöt själv sin ättegren.

Bilderna nedan kan knytas till personer i ättartavla 4

En annan nedteckning av släkten finns på adelsvapen.com

Bilderna börjar med min farfars far, Carl Fredrik Henrik Goës gift med Fredriqa Lang. Han föddes 1833 och dog 1906. Hans första fru dog 1875 men han gifte om sig redan 1876 med Hilda Rosell (på bilden nedan). Han var ritare vid Järnvägsbyråns Arkitektkontor och senare stationsinspektör placerad i Gnesta, Järna och Stjärnhof. Deras barn:

  • Fredrika Adelaide Goës, 1866-1939, Småskollärarinna
  • Anna Maria Goës 1867-1960, fruktodlare i Californien
  • Esther Goës 1869 - 1896, missionär i Natal, Sydafrika
  • Min farfar Carl Axel Goës, 1894-1937
  • Min farfars far och farfars mor på lite äldre dar.

    Min farfars fars bror hette Jakob Edvard Gustav Adolf Goës 1835-1879. Min farfar kallade honom tydligen farbror Adolf och han blev sjökapten. Han gifte sig 1861 med Jane Williams Scott. Jane var dotter till en skeppsbyggmästare i Boston. Farbror Adolf dog i NewYork.

    Bredvid honom hamnade lite olyckligt hans brors andra hustru Hilda Goës

    Observera likheten mellan farbror Adolf och min far Olle Goës. Släktdragen går igen.

    Fredriqa Goës (född Lang) på äldre dar

     

    Annas dotter Astrid (nedan) var gift med en taxishaufför och de kom nästan varje år med taxi från Kungssäter och hälsade på farmor och oss andra i Skintebo. De parkerade alltid hos Vallin (grannarna) och om de var hemma hälsade de på där också. Farmor, som vanligtvis inte log, var alltid glad vid dessa besök och bjöd verkligen till. Ofta hade de med sig döttrarna Marianne (tror jag) och Lisa (som var adobtivbarn, tror jag). Dessa kalas kändes släktnära, men det förstod jag inte som liten.

    Bilden nedan är på Annas dotter Astrid, som jag träffade mång gånger när jag var liten och hon betydligt äldre än på bilden.

    Till vänster Farfars syster Anna Goës 1867-1960, gifte sig med Viktor Bergenheim och emigrerade till Californien och startade en fruktodling, som så småningom frös sönder och de tvingades återvända till Sverige efter konkursen. De bosatte sig i Kungssäter.

    Den andra bilden är farfars andra syster Fredriqa Adelaide Goës 1866-1939 och hon var småskollärarinna i Granby nära Västerås.

    Den tredje systern Esther Goës 1869 - 1896, missionär i Natal, Sydafrika. Dog i Durban. Bild saknas men hennes dödsannons från 1896 syns nedan







    Härbredvid ser vi
    Anna och hennes
    dotter Astrid och
    adoptivdotter-
    dottern Lisa.

    Här inunder ser vi farfar som ung, då han bodde hos sin farbror Otto A.Goës i Pueblo, Cal, USA. Vi ser också Ottos fru Anna och styvdottern?? Emma Goës (född Andersson)

    Min farfar Carl Axel Goës föddes 6 jan 1873 i Gnesta, Sörmland. Han reste 1887 till sin farbror Otto A. Goës i Pueblo, Cal, USA. Återvändee 1894 och var grafisk tecknare. Han gifte sig 1901 med min farmor Ingrid Amalia Smärling. Han startade Goës KLicheanstalt men blev senare berömd teckningslärare vid Folkskoleseminariet i Göteborg. Utgav en hel serie läroböcker tillsammans med Gottfrid Sjöholm. Han dog på min pappas födelsedag den 21 mars 1937.

    I Tidning för Sveriges Teckningslärare skrev vännen och kollegan Gottfrid Sjöholm om farfar: Goës var en sällsynt harmonisk personlighet, ödmjuk och tillbakadragen, men tillika buren av stark hänförelse för idealen och värmd av kärlek till barn och ungdom. Han utstrålade godhet och värme, och han brann av lust för samarbete och uppbyggande verksamhet. Hans insats var av positiv art. Han sådde vete, ty han visste att där vetet ansas och frodas, där förkväves ogräset. Så blev han som lärare och människa en uppfostrare och inte allenast en skicklig undervisare.

    Nedan en av hans läroböcker

    Farfar Carl Axel Goës var en fantastisk duktig tecknare och pedagog. Han och kompisen Gottfrid Sjöholm gjorde en hel serie av läroböcker, varav de flesta hade ofantligt spännande bilder från hela världen. När jag ser bilderna verkar de tecknade men är så bra så att man kan ta dem för fotografier. Här till vänster kan man se ett exempel och jag föreställer mig att de var guld värda på sin tid då inte internetbilderna fanns. Alla folkskollärare från den tiden kände till dessa läroböcker.

    Farmor, Ingrid Amalia Goës, född Smerling, här med barnen Eddy (Edvard), Karin och Olle. Farmor var djupt religiös och förmedlade en sträng Kristendom. Hon ansåg att det var en synd att spela piano och kortspel var en ändå allvarligare synd. Kanske hon hade anledning eftersom en av hennes tidigare släktingar hade spelat bort en hel gård på poker. Religionen var en viktig del i deras liv, vilket bla uttrycktes i att de tillsammans med grannarna Vallin ordnade kristen söndagsskola.

    På fotot saknas deras yngsta barn Gösta Goës, som tydligen föddes senare

    Dessa porträtt är målade av min farmors far, Axel Gustav Smerling, född 1854 i Uppsala. Porträtten föreställer längst till vänster honom själv. Bredvid honom syns Tekla Amalia Smerling, hans fru, min farmors mor.










    Under henne hänger Erik Johansson, hennes far.

    Min pappa, Olle Henrik Goës 1909-1993, gick i skola på Folkskoleseminaret i Göteborg och senare i Samskolan. Han utbildade sig till slöjdläre genom att först under 5 år genomgå Högre Konstyrkesskolan och därefter kurser i Sigtuna, Ystad och Nääs Han gifte sig 1937 med vävlärarinnan Ingrid sofia Karell 1906-1999. Efter att ha bott i Göteborg på Fågelfängargatan i Kungsladugård några år flyttade de ut till hans föräldrahem i Skintebo, där en ombyggnad av huset skedde så att Farmor, Ingrid Amalia, kunde rå sig på övervåningen och vi andra på undervåningen.
    Pappa Olle blev mest känd som den drivande kraften för Askims Hembygsförening och han har gjort många studier och inlägg i föreningens årsböcker
    En lång rad bilder från denna tid kan ses på på denna länk

    Som hembygdsföreningens ordförande tog Olle Goës kontakt med sin barndomsvän Bror Sandberg, en jordbrukare tvärs över dalen, som i sin ägo hade en gammal smedja som kommit ur bruk. Han ordnade så att Hembygdsföreningen fick ta över ägandet av denna smedja och marken intill. Sedermera lät han en av kommunens gamla kvarnar flytta till Hembygdsföreningens museiområde. Föreningen har allt sedan dess varit livligt verksam. I sitt arkiv har föreningen en stor dokumentation om historien och framväxten av kommunen Askim, som numera är en del av en stadsdel i Göteborg

    Min mamma, Ingrid sofia Karell 1906-1999 föddes i en borgerlig köpmannafamilj i Uppsala. Hennes pappas far Anders Gustaf Karell 1841-1929 var delägare i firma Karell & Ågren, manufakturaffär i Uppsala, slutet av 1800-talet och under 1900-talet. Hans son dvs min mammas far, Gösta Karell, blev företaget trogen och gifte sig senare med min mormor Sofie.

    Ingrid fick det inte så lätt i sitt liv. Uppvuxen i en borgerlig ganska välbärgad familj i Uppsala med en släkting som landshövding i Uppsala slott kom hon till en ganska fattig miljö, där hennes svärmor utövade ett stort inflytande med nästintill schartauanska mycket stränga krav på ett enkelt och isolerat liv. Men nog fanns det också lyckliga stunder. Se nedan!

    Morfar Gösta Karell och mormor Sophie Karell. Enligt hörsägen var morfar rätt elak men å andra sidan upplevde jag själv mormors stora hjärta. Hon hade alltid ett gott humör t o m när hon fått en hjärninfarkt. Jag och mina syskon älskade henne. På åldern höst flyttade mormor från Uppsala till oss på skintebo. Det var ganska intressant att jämföra farmor och mormor, som båda bodde i huset. Farmor, nästan alltid surmulen (med sin straffande Gud) och mormor, nästan alltid glad.

    Tänk, vilken blandning av gener vi barnbarn har!

    Min morfars föräldrar och syskon Fr. v.: Märta Karell f. 1881 (lärarinna Lindska skolan), modern Anna Karell f. 1854, Sven Karell f. 1884 (Tekn. högskolan 1906-07), fadern Anders Gustaf Karell, 1841-1927, Sigrid Karell f. 1893 (g. Kyhlberg), Signe Karell f. 1879, Nils Gustav Emil 1888-1905 (sjökadett), Gösta Karell f. 1874, Elisabet (Lisa) Karell f. 1875, Gerda Karell f. 1880 (kindergartenlärarinna), Dagmar Karell f. 1886 (g. 1910 m. landshövding Hilding Kjellman), Lilly Margareta f. 1892 (g. med FD, bibliotekarie Sven Ågren), Hugo Vilhelm Karell f. 1877 (Fil. lic., civilingenjör).

    Här nedan ser vi bröllopsfoton på morbror Gustavs barn, mina kusiner, Lillemor Karell gift med Lars Sjölin och därinunder Anniken Karell gift med Arne Håkansson.

    Som jag minns det: Min morbror, Gustav Karell, var en framåt ung man. Efter studentexamen skulle han gå färdigt på KTH men han fick dessförinnan ett erbjudande av Alfa Laval att komplettera teamet i Lima, Peru. Han hade hunnit träffa sitt livs kärlek Inger och de etablerade sig i Lima och fick med tiden två döttrar, mina kusiner Lillemor och Anniken. Till hela släktens förskräckelse och sorg avled Inger och Gustav kände sig tvungen att återvända till Sverige med sina två småbarn. Livet blev därefter inte riktigt vad han tänkt sig men hans glada humör och skratt lever fortfarande vidare. Här nedan Inger Karell!

    Min faster, Karin Anna Margareta Goës 1905-??? utbildade sig till skolköks- och handarbetslärarinna och arbetade bl a vid Uppsala Hemsysterskola och under lång tid förståndare vid Hemsysterskolan Korstäppan, Leksand. Nedan ett foto från yngre dagar.

    Min farbror, Folkskolläraren Carl Edvard Goës skapade en unik skolträdgård i inre Lappland under 1940- och 50-talen. Skolan blev känd för sin vackra trädgårdsanläggning. Många trädgårdssällskap och andra intresserade besökte trädgården. Varje vår kom, som Goës uttryckte det, ”växttiggare” som fick trädgårdens överskott. Under somrarna var det en invasion av människor som besökte trädgården.

    Min yngsta farbror Gösta Goës var missionär i Kina under 1940-talet och fick under dramatiska omständigheter fly därifrån 1949 då Mau etablerade den kommunistiska regimen. Gösta blev därefter placerad i Japan och återvände till Sverige för att på äldre dagar prästvigas och tjänstgöra som präst i ?? församling. På bilden nedan ser vi också hans fru Runa och barnen (mina kusiner) Erik och Örjan

    Ovan ser vi Lisse med dottern Lena.
    Här inunder ser vi Lisses man Bengt Hüttner på bröllopsdagen.

    Mina tvillingsystrar, så olika, tillvänster nedan min äldsta syster Lisse (Sofia Elisabet) 1938-2006 med sin dotter Lena. Lisse o jag knallade varje dag under flera år från Linneplatsen till Majornas Högra Allmäna Läroverk (ca 4 km tor)) , där hon tog studenten. Hon pluggade till en Fil.mag i uppsala och blev lärare i språk och samhällskunskap.


    Min andra syster Neta (Ingrid Agneta) 1938- gick en annan utbildning, Slöjdföreningens skola och Valands målarskola och blev konstnär. Flera av hennes verk kan ses på hennes hemsida. Nedan med sin son Daniel

    Min bror, Jan (Axel) Goës 1945- , utbildade sig till tidningsfotograf och arbetade många år på Göteborgsposten. Men han levde i sin ungdom ett spännande liv bl a som "Cow Boy" i Australien. Han blev där en kunnig hästkarl. Sina erfarenheter tog han med sig hem och hade under några säsonger huvudrollen i High Chaparalls live show med hästar och revolvermän. En av mina höjdpunkter var då jag såg honom komma in i full galopp på en stilig häst i Scandinavium Arena, där Lill-Babs hade sin Show Anni Get your gun. Senare jobbade han både i stockholm och Göteborg bl a för Expressen. Nedan kan vi se honom i något yngre dagar.

    Min fru, Eva (Christina) Goës, född Andersson 4 juli 1947 i Umeå, är en svensk politiker och mellanstadielärare. Hon är halvnorska och hennes mor hette Magnhild Slettvoll. Har en bror John Slettvoll som är känd ishockeytränare.

    Eva är den Goës, som är mest känd just nu. Eva var tillsammans med Birger Schlaug språkrör för miljöpartiet när de för första gången på 70 år lyckades föra in ett nytt parti i riksdagen. Eva satt i riksdagen under perioderna 1988-1991 och 1994-1998. Under dessa år gjorde hon många motioner och många internationella insatser, varav en del går att läsa på hennes historiska hemsida, som dock inte uppdateras längre. Gå till Evas hemsida

    Eva är värd mycket mer text men det får hamna i ett annat sammanhang.

    Nedan efter första passet i riksdagen

    Jag vill avsluta denna bildserie av släkten med ett favoritfoto, suddigt, men minst sagt positivt. Vi befinner oss i paradiset, nämligen på Ryggåsholmen i Göteborgs södra skärgård (söder om Amundön). Det är inte troligt att min bror Jan, som saknas på fotot, tog detta kort (han var proffs, tog inga suddiga kort). Från vänster Jag och Kåre, Jens, Neta, Mimi,Olle, Lenis, Lisse och Prallis. Så här tycker jag om att minnas min släkt!