Angående Frizoner för icke-joniserande strålning i ÖPL

Skrivelse till Härnösands kommun

Neurosomatiska sjukdomar är en grupp av sjukdomar, vilka klassificerats som besläktade av prof. Robert Olin i skriften "Nya diagnoser " - en förklaringsmodell till neurosomatiska sjukdomar. Till gruppen hör bl a fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom (även kallat ME), långvarig smärta, posttraumatiskt stressyndrom, elöverkänslighet, multipel kemisk överkänslighet, amalgamsjuka och till viss del utbrändhet. För ingen av dessa sjukdomar finns idag några egentliga behandlingsmetoder inom samhällets vårdapparat. Forskningen står fortfarande frågande inför orsaken till och behandlingen av dessa sjukdomstillstånd.

I vårdsystemet finns ingen naturlig hemvist för de neurosomatiskt sjuka, som därför irrar omkring i vårdapparaten utan att egentligen få hjälp någonstans. Dels är kunskaperna inom vården mycket låga om neurosomatiska sjukdomar, dels har de drabbade stora svårigheter att förmedla en bild av sin situation. Följden är stora kostnader både ekonomiskt och fysiskt lidande hos den enskilde människan och hennes omgivning. De drabbade blir oftare mer stjälpta än hjälpta av samhället.

Ett typexempel är kampen mellan 3 G-masternas utbyggnad och de elöverkänsligas möjlighet att leva ett någorlunda normalt liv. De blir utestängda från samhället. De blir sjuka och får symptom som hudbesvär, irritation i slemhinnor, stickningar, domningar i ansikte, händer/armar, ljuskänslighet, huvudvärk, yrsel, illamående, minnesluckor, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, sömnproblem, extrem trötthet.

Det finns minst 200 000 svenskar, 3,1 %, av den vuxna befolkningen, som uppger att de är elöverkänsliga för elektriska/magnetiska fält (miljöhälsorapport 2001). Det finns därtill ett stort mörkertal. I en rapport från Arbetslivsinstitutet har man i en studie av
3 000 personer konstaterat ett oroande samband mellan elöverkänslighet och användning av datorer och mobiltelefoner hos välutbildade unga inom IT- branschen. M a o har ingen svaret på hur 3 G-master och dessas användningsområde med avancerade mobiltelefoner med dator, filmkamera etc, kommer att påverka människors hälsa och miljö i framtiden. Det kan vara en tickande ohälso-bomb.

Det behövs en total översyn av hur vår livsmiljö och vår ändrade livsstil påverkar hälsan. Det behövs en allsidig och förutsättningslös forskning både om hur vi kan stoppa den pågående nedbrytningen av folkhälsan och om hur vi kan ge hjälp åt de många som redan är sjuka.
Så länge vi inte har svaret på detta, bör vi använda oss av försiktighetsprincipen och
utlysa frizoner i ej detaljplanerade områden för dem som är elöverkänsliga eller kan bli det, så att de har möjlighet att leva i vår kommun. I Miljöbalken hävdas att brukaren ska kunna bevisa att det är ofarligt innan man får tillstånd, t ex att uppföra en anläggning. Därför bör man pröva uppförande av nya liknande anläggningar utifrån miljöbalken och alltid utgå från försiktighetsprincipen. Yrkande
att kommunen enligt ovan anförda inför frizoner för icke-joniserande strålning i ÖPL

Härnösand den 1 september 2002
Eva Goës (mp)

Litteratur:
Nya diagnoser - en förklaringsmodell till neurosomatiska sjukdomar, Robert Olin
Mörkläggning - elektronikens rättslösa offer, Gunni Nordström
Rapport från Salzburgmöte om sändarmaster, www.land-sbg.gv.at/celltower
Cherry-rapport sändarmaster, www.emfguru.com/EMF/genotoxic/Genotoxic-EMR-paper.htm
Hyland-rapport sändarmaster, dec 1999; www.emfguru.com/EMF/hyland/hyland.htm
EUs STOA-rapporter; Elektromagnetiska fält och Hälsa (05/2001), Fysiologiska effekter
och miljöeffekter av icke-joniserande strålning, länk på www.feb.se/AKTUELLT.