Svar till Charlotte Cederschiöld i TÅ, liberala ledarsidan. 15 juli 2003

Skillnaden mellan mig och Charlotte Cederschiöld är att jag försvarar de små mot de stora, fattiga mot rika, miljö mot transnationella företags ekonomiska intressen, folkstyre mot centralistisk byråkrati utan insyn. Jag frågar: Skulle du gå med i en klubb vars stadgar låter dig delta vid högst hälften av sammanträdena, där du inte får företräda dina egna åsikter för att påverka styrelsens beslut, där protokollen är sekretessbelagda i 30 år, där styrelsen sammanträder bakom lyckta dörrar, där styrelsens beslut inte behöver motiveras, där styrelsen inte väljs av medlemmarna, där styrelsen inte kan avsättas av medlemmarna, där styrelsens beslut har stor inverkan på din ekonomi? Knappast! Klubben kan sammanliknas med EMU och styrelsen med ECB, Europeiska Centralbanken.

Vidare, Charlotte Cederschiöld, så påstår du att nejsägarna vill isolera Sverige. Det är absurt. Det handlar precis om det motsatta. Världen är oerhört mycket större än EMU! Dessutom vet väl Charlotte Cederschiöld, att Sverige tillhör den europeiska familjen och har gjort det så länge jag kan minnas. Dit hör alla medborgare från Uralbergen till Island, från Murmansk till Malta. Mitt eget engagemang sträcker sig långt bortom Euroland - till mayaindianerna i Guatemalas bergstrakter, till de sjuka barnen i Vitryssland, för en demokratisk utveckling av Östtimor osv. De fyra solidariteter, som miljöpartiet har som värdegrund i sitt partiprogram, handlar just om att se världen ur ett globalt perspektiv. Där ska inga nya murar, varken ekonomiska eller fysiska, byggas. Att solidarisera sig med de fattigaste i världen, med djur och natur och det ekologiska systemet, med de mest utsatta i Sverige, som inte kan föra sin egen talan, och med kommande generationer är viktigare än EU:s fyra friheter, för dessa friheter sker just på de svagas och på miljöns bekostnad.

Att du tror att Norrland och basindustrin (exportindustrin) skulle gynnas av ett EMU-medlemskap, är enbart tro. I själva verket kommer det att slå hårt mot exportindustrin i norr, för om Sverige skulle gå med i EMU, fastställs kursen genom förhandlingar, så det är inget som Sverige kan styra över självt. Om Sverige får en kurs, enligt ekonomiska bedömare, på 8.50 - 8.60, kommer det sålunda att slå hårt mot de exporterande företagen. En kurs på 9 kr är orealistiskt, vilket var det som Konjunkturinstitutet räknade med. Därtill finns en inbyggd mekanism i EMU att ekonomin blir allt mer ensidig, då olika sektorer koncentreras till olika geografiska områden, vilket ökar risken för ekonomiska chocker och minskat - inte ökat välstånd. Att ett EMU-inträde skulle gynna konsumenterna är också en skröna. I ett av de betänkanden, som antogs den 3 juli i EU-parlamentet, fastslås att i "samband med att euron infördes uppstod ett inflationstryck till följd av otillbörliga avrundningar och förtäckta höjningar" i så stor omfattning att det bidragit till att den totala inflationen ökat med 0,2 procent. Vad går "överskottet" från de förtäckta prishöjningarna till? Att stödja fattiga och utslagna?

Till slut ska jag hålla med Charlotte Cederschiöld: Jag gillar olikhet - inte likriktning eller att alla blir skapta i samma form. Kritiska och självständiga medborgare är en tillgång. Låt många blommor blomma. Monokultur är inget för mig.

Eva Goës Miljöpartiet